Nyheter

Helsingborg, Lund och Stockholm finalister i internationell klimatutmaning

Helsingborg, Lund och Stockholm är svenska finalister i WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge. I slutet på maj offentliggörs vilken stad som blir Årets klimatstad i Sverige 2022 och vilka städer som tar hem den prestigefyllda utmärkelsen globalt.  

–  Det finns ingen tid att spilla nu när den globala utsläppskurvan måste vända nedåt. Kommunerna måste snabbt minska sina utsläpp, satsa på klimatsmarta transporter och bostäder. Människor måste också ges förutsättningar att konsumera klimatsmart. Våra tre finalistkommuner kan inspirera och driva på klimatagendan både i Sverige och internationellt, säger Gustaf Lind, WWFs generalsekreterare.  

WWFs One Planet City Challenge utmanar världens städer att visa vägen till en klimatsäker framtid. I årets omgång deltar 280 städer från 50-talet länder, varav 20 svenska kommuner. Nu har tre finalister gått vidare från Sverige och tävlar om titeln Årets klimatstad 2022.

Stadsutmaningen är ett sätt för städer att få feedback, dela erfarenheter och sporra varandra. Och det är bråttom. Världens länder måste nå nollutsläpp senast 2050 och här behöver rika länder som Sverige nå nollutsläpp betydligt tidigare för att Sverige ska göra sin rättvisa del av Parisavtalet, menar WWF. Varje tiondels grad spelar roll för att klimatsäkra framtiden. Som påpekat i FNs klimatpanel IPCCs senaste rapport är åtgärder i världens städer av avgörande betydelse och skapar möjligheter för att markant minska utsläppen.

Stadsutmaningen är ett spännande internationellt sammanhang där WWF märker av en tydlig rörelse både mot skarpare mål, bättre grundanalys och mer action i världens städer. Men både städerna och deras länder behöver öka takten rejält, dela med sig av lösningar och arbetsmodeller och driva på klimatagendan tillsammans.

– Årets finalister är exempel på städer i framkant i Sverige. De har tydliga klimatmål, breda åtgärdspaket och ett helhetsgrepp i klimatarbetet. Det betyder inte att de är perfekta eller klara med jobbet. Alla aktörer i samhället måste ta krafttag om vi ska klara 1,5 gradersmålet. Dessa finalistkommuner kan agera föregångare, kravställare och inspiratörer, säger Sabina Andrén, programsamordnare på WWF.  

FAKTA Så här jobbar årets finalister:  

Helsingborg 

Helsingborgs mål är att nå netto-noll utsläpp 2030 och stadens åtgärder har god spridningspotential. Exempel är arbetet med att minska matsvinnet i stadens skolor och förskolor, där svinnet halverades och matens klimatpåverkan minskade med 25 procent på tre år.

I den nya stadsdelen Oceanhamnen görs en spännande strukturförändring inom vatten och avlopp. Toavatten separeras från bad- och tvättvatten och en kvarn för matavfall finns i alla lägenheter. De tre rören ut från lägenheterna kommer att öka återcirkuleringen av fosfor tre gånger och kväve sju gånger.

Sedan 2018 är två av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör elektrifierade. 2021 tog Helsingborgs hamn nästa steg med elektrifierade dragbilar och utvecklingen fortsätter mot elektrifierade, självstyrande containerlastare. Dessutom inviger stadens avfallsbolag en anläggning för att producera biokol och skapa ett lokalt kretslopp som binder in koldioxid.

Lund  

Lunds mål är att vara en klimatneutral, fossilbränslefri kommun år 2030 och klimatpositiv senast 2045 då utsläppen ska vara nära noll. Kommunen ska utveckla kolsänkor inom sina egna gränser. Lund har redan nått sitt förra klimatmål om att halvera utsläppen mellan 1990 och 2020.

Lunds allmännyttiga bostadsbolag har i snart 10 år, i dialog med hyresgästerna i 70-talsområdet Linero, arbetat framgångsrikt med renovering och energieffektivisering med så låg påverkan på hyrorna som möjligt. På Brunnshög utvecklar kommunen världens största lågtempererade fjärrvärmenät för att kunna tillvarata restvärme från forskningsanläggningar.

Lunds klimatarbete bygger på brett samarbete och medborgarengagemang. Ett oberoende vetenskapligt klimatpolitiskt råd med representanter från universiteten granskar omställningen och ger rekommendationer.

Stockholm  

Stockholms mål är att inte bara vara fossilfritt utan också klimatpositivt senast år 2040. Staden har redan mer än halverat sina utsläpp sedan 1990. Målen kompletteras med en siffersatt budget med återstående maximalt tillåten utsläppsmängd växthusgaser för 2020-2040, vilket tydliggör utrymmet. I Stockholms nya klimathandlingsplan 2020-2023 finns en bredd av konkreta åtgärder. Klimateffekten av åtgärderna är beräknad, vilket är föredömligt. Det gör att Stockholm kan se att de håller sin klimatbudget.

Bland åtgärderna utmärker sig den nya storskaliga sorteringsanläggningen för plast för ökad materialåtervinning och lägre utsläpp från fjärrvärme- och kraftproduktionen. Stockholm jobbar aktivt med utvecklingen av metoder för minus-utsläpp. Ett sätt är produktion av biokol, som både ger fjärrvärme och blir en kolsänka som jordförbättringsmedel till stadens träd.

I slutet på maj offentliggörs den svenska och de globala vinnarna som firas vid en prisceremoni i samband med den internationella konferensen Urban Future 2022 den 2 juni i Helsingborg.

FAKTA Stadsutmaningen: Årets 20 svenska kommuner som deltar 

Borlänge, Botkyrka, Falköping, Göteborg, Helsingborg, Järfälla, Kristianstad, Linköping, Lund, Lycksele, Malmö, Mora, Skövde, Stockholm, Trelleborg, Umeå, Uppsala, Uppvidinge, Vallentuna, Växjö.

På bilden: Helsingborg