Nyheter

Riksbyggen delade ut 450 000 till projekt om bostäder och sociala behov efter coronapandemin

I samband med Riksbyggens fullmäktige den 11 maj delades 450 000 kronor ut till stipendiater som på olika vis bidrar till innovativa idéer för att göra världens städer mer hållbara. Särskild prioritet har denna gång getts till ansökningar med projekt som bidrar till kunskap om ”Efter pandemin: Hur kan bostäder och grannskap möta nya behov och önskemål?”

Riksbyggens jubileumsfond ”Den goda staden” delar årligen ut stipendier för att stödja forskning, utveckling och utbildning för bättre boendemiljö. I år delar fonden ut 450 000 kronor fördelat på fyra stipendier. Stipendierna är skattebefriade och går till stipendiaterna personligen. Från 1991 till 2021 har fonden hittills delat ut över 165 stipendier till ett värde av cirka 13,5 miljoner kronor.

Fonden bildades i anslutning till Riksbyggens 50-årsjubileum 1990 och grundas på gåvor från bostadsrättsföreningar samt organisationer och företag som Riksbyggen samarbetar med. Stipendier delas ut inom områdena arkitektur, byggnadsteknik, fastighetsförvaltning, energiförsörjning, miljövård och samhälls- och trafikplanering.

– Det är väldigt spännande urval av projekt som den ”Den goda staden” kommer att stödja i år. Pandemin har påverkat samhället och oss människor på många olika plan, inte minst när det gäller synen på bostaden och grannskapet, säger Johanna Frelin, vd för Riksbyggen. 

Stipendierna presenterades av Göran Cars och Anna-Johanna Klasander, representanter för fondens styrelse, under Fullmäktige.

1. Digital övervakning i utsatta områden – stigmatisering eller säkerhet? – 90 000 kr

Stipendiat
Helena Löfgren är filosofie doktor knuten till Institutionen för Kultur och lärande vid Södertörns Högskola.

Frågan om säkerhet och trygghet i bostadsmiljöer är ständigt aktuell, inte minst i områden som idag är svårt drabbade av kriminalitet och oroligheter i grannskapen. Fastighetsägare vill skydda sin egendom och de boende som hyresgäster vill ha en trygg miljö där de kan känna tillit till grannar och lokalsamhälle. Att göra rätt är idag en dans på slak lina: Vissa åtgärder för ökad trygghet och säkerhet riskerar att förvärra miljön genom att tvärt om signalera fara, och med nya digitala lösningar för kontroll av människors rörelser följer samtidigt brännande frågor om övervakningssamhället och personlig integritet i människors egen hemmiljö.

Genom att börja kartlägga motiv för och effekter av smart teknik för övervakning bidrar detta med underlag både till fortsatt forskning och till det viktiga offentliga samtalet om vad som skapar trygghet och säkerhet i grannskap och bostäder.

2. Working from home -150 000 kr

Stipendiat
Maja Willén är Filosofie doktor i Konstvetenskap och lektor i designhistoria och teori på Konstfack.

Pandemin har inneburit att många förvärvsarbetande varit tvungna att förlägga arbetet till hemmet. När nu pandemin släpper sitt grepp är det rimligt att anta att mycket av arbetet åter kommer att förläggas till arbetsplatsen. Men samtidigt finns anledning att tro att vi i framtiden kommer att arbeta mer hemifrån än vad vi gjorde innan pandemin. En undersökning från Stockholms handelskammare visar att såväl arbetsgivare som arbetstagare bedömer en till en och en halv arbetsdag per vecka kommer att förläggas till hemmet. Av detta skäl är det föreslagna projektet angeläget.

Projektet kommer att kunna bidra med angelägen kunskap för att bättre kunna anpassa bostäder till boendes behov av att kunna arbeta hemifrån.

3. A storage for seed and grains – En visionsstudie för Södertälje Uthamn – 50 000 kr

Stipendiat
Stellan Gulde är mastersstudent i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan

Idag står många äldre industriområden med gedigen men övergiven bebyggelse inför omvandling i takt med att städerna växer och bostadsbehoven ökar. Detta är ett internationellt fenomen, och därför är det av stort principiellt intresse hur de befintliga kvaliteterna i arkitekturen och resurserna i form av material och infrastruktur kan tas tillvara i denna förändring. Det handlar om alla aspekter på hållbarhet: klimatpåverkan såväl som social, ekologisk, ekonomisk och kulturell hållbarhet. Genom att bevara och transformera delar av det gamla industriarvet kan de nya grannskapen få en egen identitet som knyter samman historien med framtiden.

Byggbranschen är erkänt långsam i sin omställning mot ett mer hållbart byggande och visionära studier som prövar möjliga vägar framåt är av stort värde för alla aktörer i samhällsbyggandet. Det ger inspiration att tänka nytt. Att arbetet tar sikte på att nå ut brett är särskilt berömvärt eftersom frågor om stadsutveckling och nya bostäder berör och intresserar många.


4. Städernas omställning – innan, under och efter pandemin – 160 000 kr

Stipendiater
Fredrik Kopsch är Universitetslektor och docent. Joakim Wernberg är Universitetslektor och forskningsledare. De är verksamma vid Lunds universitet.

Staden och stadskärnans attraktivitet spelar en viktig roll inte enbart för dem som bor eller arbetar i den utan också för kommuninvånare i allmänhet. Stadskärnan erbjuder attraktioner, evenemang och är många gånger den självklara platsen för sociala möten och umgänge. Samtidigt är det uppenbart att stadskärnan alltid varit och alltid kommer att vara i förändring. Projektet kan bidra med kunskap och insikter om hur berörda samhällsaktörer kan möta de utmaningar som följt i pandemins spår, och för att utveckla strategier för att skapa framtidens levande stadskärnor och urbana grannskap.