Nyheter

Building Sustainability 2021

Senaste upplagan av konferensen Building Sustainability blev extra festlig och storartad. Det var hela tre år sedan den senast genomfördes. Föredrag och övrigt innehåll vittnade om hur mycket nytt som hänt under dessa år.

Konferensen tog upp både grundläggande kunskap om klimathotet därmed sammanhängande meterologi, företagens arbete för mer hållbara produkter och bra fallstudier. Samt inte minst, på gång och aktuellt vad gäller olika miljöcertifieringssystem, som är grundpelarna för att bygga hållbart.

Gestaltade och hållbara livsmiljöer

Öppningstalare var Helena Bjarnegård, Sveriges första riksarkitekt och förutom tillhörande Boverket även ordförande i Rådet för hållbara städer och ledamot i Formas forskarråd.

Hon hänvisade inledningsvis till FN:s 17 miljömål och i synnerhet mål 11 – Hållbara städer och samhällen – och visade att genom att arbeta med mål 11 så kan man bidra till alla målen i agendan. Hon tog även upp att god byggnadskonst kan beskrivas, precis som den romerske arkitekten och författaren Vitruvius gjorde redan för 2000 år sedan, som en miljö som är både funktionell, robust/hållbar och vacker.

Eftersom vi idag står inför många utmaningar – klimat, biologisk mångfald, folkhälsa, jämlikhet, segregation med flera – krävs helhetssyn, samarbete över gränser och förmåga att tänka nytt. Många lyfter hur skapande och utvecklande av byggd miljö kan bidra till att hitta lösningar på våra världsomspännande framtidsutmaningar. Ett exempel är initiativet New European Bauhaus från EU-kommissionen som lyfter fram ledorden hållbar, vacker och inkluderande och visar på att kreativa krafter och kulturellt arbete behövs för att nå ett klimatneutralt och samtidigt socialt hållbart samhälle.

– Det som en rad internationella initiativ har gemensamt är att de lyfter att omsorgsfullt och medvetet utformade livsmiljöer kan bidra till ett hållbart samhälle ur alla perspektiv, säger Helena Bjarnegård. Vissa miljöer kan vara hälsobefrämjande och samtidigt bidra till biologisk mångfald och klimatneutralitet. I medvetet och vackert utformade skolor går inlärningen lättare och i synnerhet om eleverna även har tillgång till en grön utemiljö.

Meteorologiska grunder

Klimatarbetet i samhället och i synnerhet i byggsektorn har två parallella inriktningar, dels att minska utsläppet av växthusgaser, dels anpassa sådant vi bygger för att motstå det som klimatförändringen orsakar, genom att exempelvis bygga anpassat till en högre havsnivå och skapa översvämningsskydd.

Martin Hedberg som är meteorolog och författare använde rubriken ”Klimatanpassning, vad är alternativet?” Han beskrev orsakerna till den globala uppvärmningen och mekanismerna bakom den. Uppvärmningen är här och vi ser redan konsekvenser. Vi måste anpassa oss till dessa, parallellt med att sänka utsläppen av växthusgaser radikalt.

Martin Hedberg visade några exempel, bland annat ”Heat dome” över USA och Kanada 2021, då temperaturen var 10–20° över det normala, dvs. nära 50°, och 1400 personer omkom. Det var en tusenårshändelse i det klimatet vi hade på 1970-talet. Men i en två grader varmare värld så händer detta vart 5-10 år. Vad sägs om över 40° inne i Stockholm?

Sommaren 2018 härjade skogsbränder på en promille av Sveriges yta. I Kalifornien, som är nästan lika stort som Sverige, brann 4 procent.

Sommartemperaturerna över norra hemisfären var tydligt högre 2005–2015 jämfört med 1951–1980.

Hur ska man få en känsla för storleksordningen på temperaturförändringar, i synnerhet när det gäller Jordens medeltemperatur? Beträffande 2 (eller 1,5)-gradersmålet, verkar kanske 2 grader lite. Men tänk då 2 meters höjning av havsnivån. Vilka konsekvenser får det för världens hamnar och verksamheter beroende av att de fungerar? Och förresten, 2 grader i förhållande till 4 grader. Det var fyra grader kallare under senaste istiden och då var Norden täckt av 2 kilometer tjock is.

Finansmarknadens bidrag till hållbar transition med EU-taxonomin som utgångspunkt

Även Thérèse Gartman, SEB:s hållbarhetskoordinator för fastigheter, Stora Företag och Finansiella Institutioner, hänvisade till EU-taxonomin, vars huvudmål som nämnts är att omdirigera kapitalflöden till hållbara investeringar. Taxonomin skapar ett gemensamt språk för vad som får kallas miljömässigt hållbart genom definitioner och tröskelvärden. På finansieringsmarknaden skapar den transparens och jämförbarhet för att upprätthålla viktig konkurrens och samtidigt förhindra Green Wash.

– Som bank har vi ett stort ansvar för hur vi bedriver vår verksamhet, vad vi finansierar och investerar i, poängterade Thérèse Gartman. Redan 2008 var vi med och lanserade den första gröna obligationen tillsammans med Världsbanken och sedan dess har vi aktivt utvecklat nya hållbara finansieringsprodukter, inte minst mot bakgrund av kundernas efterfrågan. Transparens och transition har varit viktiga ledord där vi arbetat med att utveckla gemensamma riktlinjer för hållbar finansiering.

Hållbara investeringar kräver nya arbetssätt både hos finansinstituten och byggaktörerna. Nu krävs transparens och integration och SEB understryker vikten av samarbeten, inte bara i form av internationella åtaganden och på den regulatoriska marknaden utan även med andra typer av aktörer såsom tekniska experter.

Powerhouse i Norge

Trond Simonsen, miljöchef hos Entra ASA, presenterade Powerhouse Brattørkaia, ett plusenergihus som är energipositivt över hela livscykeln. Det är ett kontorshus på 18200 kvadratmeter som producerar cirka 485 MWh per år. Solcellspaneler finns på tak och delvis på fasader. Betongstommen lagrar både värme och kyla. Havsvatten tas från Trondheimfjorden för både uppvärmning och kylning. En stor värmepump är installerad. Hybridventilation tillämpas. Ett nytt koncept (POE) används för belysning. Fastighetsautomationen är långt utvecklad.

Powerhouse är ett ”superpassivhus” som bland annat kan leverera el, exempelvis för att ladda bussar, leverera ström till grannfastigheter och ladda ett batteri, något som testas i ett pilotprojekt. Byggnationen har genomförts som ett samarbete mellan Entra, ZERO, Snøhetta, Skanska och Asplan Viak.

– Planering och projektering har haft ett holistiskt helhetsperspektiv, där alla från början har förstått sin roll och bidragit i ett transparent upplägg, berättar Trond.

Vikten av optimerad drift och förvaltning

Under tidigare år har energieffektivisering, miljöåtgärder och certifiering varit mest inriktade på nyproduktion. Många av talarna på årets upplaga av Building Sustainability påpekade behovet att satsa även på befintliga byggnader som ju utgör det absoluta flertalet i beståndet. Även för dessa finns certifieringssystem, som LEED for Existing Buildings, BREEAM In-Use och Miljöbyggnad iDrift. Givetvis är det viktigt att förutom att certifiera, att intentionerna i certifieringssystemen också inlemmas i den dagliga driften och förvaltningen.

Nora Lundblad som är miljösamordnare hos Diös, berättade hur man kan använda BREEAM In-Use för att utveckla förvaltningen av befintliga byggnader.

– Fördelen med denna certifiering är att den täcker in väldigt mycket, ett femtiotal indikatorer, bland annat läget i förhållande till kommunikationer, resursförbrukning och belysning, berättade Nora Lundblad. Vidare är BREEAM In-Useett internationellt system som medger jämförelser internationellt. Detta uppskattas av våra finansiärer. BREEAM In-Use är också flexibelt och går att anpassa till många typer av byggnader.

Hon visade exempel från Sundsvall, nämligen Metropol – ett modernt företagshus för ungefär 80 företag. Renovering och uppgradering har genomförts, med cykelrum och andra faciliteter som underlättar att cykla till jobbet, ett stort miljörum för flertalet fraktioner och solceller på taket samt laddplatser på parkeringen. Bergvärmepump förser husen med både värme och kyla. Metropol har klarat certifiering nivå Very Good (betyg 3 på en 5-gradig skala).

– BREEAM In-Use hjälper oss definitivt vid utveckling av våra fastigheter. Certifieringen ger en helhetssyn och får med alla hållbarhetsområden. Vi skapar nya och större värden, menar Nora Lundblad.