Nyheter

Förbud mot vinstuttag i skolor – Vad innebär det för fastighetsägare?

Text: Real Advokatbyrå

”Förbud mot vinster i skolan har diskuterats flitigt under hösten. Nyligen beslutade Socialdemokraterna att verka för att förbjuda vinstuttag i friskolor. De flesta friskolor är idag aktiebolagsdrivna och går ett förbud mot vinstuttag igenom, skulle det påverka friskoleaktörernas förutsättningar att fortsätta driva sina verksamheter. Men vad skulle det i sin tur medföra för fastighetsägare som ingått hyresavtal med dessa friskoleaktörer?

Vinster i välfärden var redan under förra valrörelsen en stor fråga. I januariavtalet överenskoms det att Socialdemokraterna inte skulle driva frågan om förbud mot vinstdrivande skolor vidare, men efter att januariavtalet föll i somras, blev frågan återigen aktuell.

På Socialdemokraternas kongress i november beslutades det om förslag som blir grunden för vad partiet går till val på nästa år. Ett av förslagen syftar till att verka för att förbjuda vinstuttag i friskolor. Hur förbudet närmare är tänkt att utformas är dock oklart. Endast ett förbud mot uttag av vinst skulle förmodligen inte ge önskad effekt. Det skulle finnas flera sätt att runda det. Exempelvis innebär inte ett förbud mot vinstuttag i sig, ett förbud för en friskola att gå med överskott. Friskolor som ingår i koncerner skulle exempelvis kunna dela ut överskott via koncernbidrag till bolag inom koncernen.

Idag utgör cirka 19 procent av svenska förskolor och skolor, friskolor. De flesta av dessa friskolor är aktiebolagsdrivna (cirka 76 procent). Förutsättningarna för dessa friskolor att fortsätta kunna bedriva sina verksamheter om ett vinstuttag förbjuds, kommer med stor sannolikhet att försämras. Även om möjligheter att runda vinstförbudet täpps till är det troligt att flera friskoleaktörer på sikt skulle komma att lägga ner sina verksamheter eller gå i konkurs, vilket i sin tur påverkar fastighetsägare som hyrt ut lokaler till dessa aktörer. För skol- och förskolelokaler ingås ofta långa hyresavtal och fastighetsägarna anpassar ofta lokalen för den enskilda hyresgästen. Om konkurs blir ett faktum för en friskola, kan fastighetsägare med kort varsel stå med vakanta lokaler.

Hyresvärden skulle när hyresavtalet upphört att gälla kunna hyra ut den befintliga lokalen till en annan friskoleoperatör eller hyra ut den befintliga lokalen till kommunen. En uthyrning till en annan friskoleoperatör lär dock knappast vara ett gångbart alternativ då det rimligen kommer finnas ett begränsat utbud av aktörer som skulle vara intresserade av att fortsätta verksamheten på ideell basis.

Det andra alternativet skulle vara att hyra ut den befintliga lokalen till kommunen. En kommun har det övergripande ansvaret för elevers utbildning, vilket medför att när en friskola lägger ner eller går i konkurs, måste kommunen ta emot eleverna från friskolan. Givet detta är det därmed troligt att kommunen behöver utöka sina lokaler och kan vara intresserade av att förhyra tidigare friskolors lokaler. Hur snabbt kommunen måste bereda eleverna plats när en friskola stänger skiljer sig dock om det är en grundskola eller en gymnasieskola. Läggs en gymnasieskola ner eller går i konkurs behöver inte kommunen omedelbart ta emot elever, utan eleverna kan få vänta en tid för att få plats i en kommunal gymnasieskola. Ytterligare en aspekt är hur mycket kommunen är beredd att betala i hyra. I friskolors skolpeng ingår ersättning för lokalkostnader. I regel ska ersättningen motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnad, vilket talar för att fastighetsägaren skulle kunna uppnå en hyresnivå som är i paritet med den hyra som den tidigare friskoleoperatören betalade. Det är dock långt ifrån säkert och bristen på konkurrens kan möjligen göra att hyrorna trycks ned.

Ett tredje alternativ för fastighetsägaren är att hyra ut den vakanta lokalen till hyresgäster som bedriver en annan typ av verksamhet, exempelvis kontor. Detta ställer krav på bland annat att den nya verksamheten är förenlig med fastighetens gällande detaljplan och troligtvis behöver mer eller mindre omfattande ombyggnationer av lokalen göras. Förändringen innebär förmodligen även krav på bygglov.

På Socialdemokraternas kongress beslutades även att verka för att förändra skolpengen i grunden, bland annat att de kommunala skolorna ska kompenseras för att de tar ett större samhällsansvar. Vidare beslutades att verka för att kommunen ska ha vetorätt för etablering av friskolor. Dessa förslag kommer givetvis att påverka friskolornas förutsättningar att bedriva sin verksamhet ytterligare och därmed indirekt även påverka fastighetsägare. Det är inte bara inom Socialdemokraterna som frågan om reformering av friskolereformen har aktualiserats. Flera borgerliga partier tycks även vara öppna för en förändring i vissa aspekter, bland annat Liberalerna. Liberalerna vill dock inte förändra möjlighet till vinstuttag utan vill fokusera på ökad kvalitet genom bland annat förändrad skolpeng och att låta staten istället för den enskilda kommunen bestämma nivån på skolpengen, för att skolan ska bli likvärdig i alla kommuner. Ytterligare en aspekt är att den svenska lagstiftningen måste vara förenlig med EU-rätten, ett vinstförbud är ett ingrepp både i äganderätten och rätten till näringsfrihet.

Troligt är att friskolereformen i någon form kommer att förändras efter nästa års val och att ägare av skolfastigheter kommer att påverkas, men hur och i vilken omfattning kan endast framtiden utvisa.”