Nyheter

Debatt: ”Behovsstyrd ventilation – Dags att tänka om gällande ventilation i svenska bostäder!?!”

Text: Mikael Ståhlfors, Aereco Ventilation AB & Jonn Are Myhren, Healthy Homes

”Att vi behöver ventilera våra bostäder på ett genomtänkt sätt är idag ganska så oomtvistat. Inte minst det faktum att våra bostäder görs mer och mer lufttäta talar för att väl fungerande ventilation är nödvändigt.

Så har det ju trots allt inte sett ut i alla tider. Så sent som under 1950–60-talet så ansåg man att till exempel självdrag var fullt tillräckligt och det var det sannolikt också i väldigt många fall. Husen var inte täta och man hade i väldigt många fall en eller flera eldstäder av någon form inne i bostaden vilket gjorde att de naturliga förutsättningarna för stigkrafter fanns och tillräcklig mängd frisk luft kom de facto in i husen via ventilationsöppningar såväl som genom otätheter.

Därefter har husen genom årtionden blivit tätare och tätare varvid självdragsventilationssystemet ersatts med mekaniska system, allt från F-system (mekanisk frånluft) till FTX-system (mekanisk från- och tilluft med värmeväxlare). De moderna FTX-systemen är i många fall mycket bra och effektiva men precis som i de flesta andra fall i vår värld så är inte en typ av system allena saliggörande.

Svenska normer reglerar sedan många år att våra bostäder kontinuerligt och konstant skall ventileras med 0,35liter luft per sekund och kvadratmeter boyta. Detta är baserat på att man ansett att hälften av bostadens totala luftmängd skall bytas ut varje timme, helt oavsett vad som försiggår i bostaden och / eller hur många individer som vistas där. Förvisso finns ett undantag som gäller då bostaden är tom men vi menar att tankesättet inte framstår som speciellt modernt.

I många andra europeiska länder tänker man på lite annat sätt. Nog för att vi har stora klimatskillnader mellan till exempel Spanien och Sverige men inte desto mindre, menar vi, att vi kanske borde höja blicken något för att både skapa bättre inomhusluft men också för att, i vissa sammanhang, spara resurser såväl energi, miljö som pengar.

Att vi talar i egen sak ligger kanske i sakens natur men om vi försöker hålla oss så objektiva vi kan så är vi båda övertygade om att våra respektive system, i många fall är lämpliga lösningar i Sverige.
I våra företags respektive system talar vi om behovsstyrd ventilation som på ett eller annat sätt utgår ifrån hur ”bra” eller ”dålig” luften i bostaden är över tiden. När luftkvaliteten försämras, ökar våra respektive system luftflödet och när kvaliteten är bra igen så minskar de luftflödet. På detta sätt säkerställer vi rätt mängd frisk luft, när och där det behövs, även om det för stunden är mer än 0,35 l/s m2. Att ventilera med ett konstant flöde, oavsett om man återvinner värmeenergi eller ej, är i våra ögon inte speciellt klokt. Med modern och robust teknik kan det göras smartare ur såväl tekniskt och ekonomiskt som miljöperspektiv.

Många olika parametrar kan ses över i frågan om god inomhusluft. Det kan såklart handla något så enkelt som temperatur och / eller den relativa luftfuktigheten (RF) men även om mängden koldioxid (CO2), lättflyktiga organiska gaser (VOC) eller för den delen små partiklar från till exempel avgaser eller industri (PM1 / PM2,5 / PM10). En del av dessa hänger helt eller delvis ihop och det är inte alltid möjligt eller nödvändigt att mäta och styra på alla men vissa är enklare och tillförlitliga att använda som referens för god inomhusluft.

Även om en lägenhet ventileras med 0,35l/s/m2 så innebär inte detta på något sätt att det är fullt tillräckligt. Dessvärre är idag en hel del lägenheter mycket trångbodda, framför allt i storstadsområdena, jämfört med vad som var tänkt från början och därmed är utgångspunkten för hur de skall ventileras obsolet. Utöver detta så har beteendet hos många nya lägenhetsinnehavare även över tiden förändrats med exempelvis långkok, daglig våttorkning av golv, mattor som tvättas och skall torkas och återkommande stora släkt- eller vänträffar. Detta innebär väsentlig ökning av fuktbelastning i lägenheten och resulterar ofta i fukt- och mögelskador. Det är på inget sätt fel på beteendet men våra ventilationssystem är inte konstruerade för att anpassa sig efter behovet då vi ju som sagt har regler som säger konstant luftflöde.

På samma sätt tar ventilationssystemet inte heller hänsyn till små hus eller lägenheter där det bor till exempel en ensamstående, äldre person som sällan ställer till med några större tillställningar eller en hårt arbetande person som sällan är hemma. I framför allt det förstnämnda exemplet så upplever den äldre hyresgästen ofta att det är kallt i lägenheten (vintertid) och att det drar. Med ett behovsstyrt system där flödet regleras utifrån behovet minimerar vi den risken och sparar dessutom energi.

”Jamen det är väl bara att installera ett FTX-system så är alla problemen lösta”?? Nej, så enkelt är det inte. Ett FTX-system är som sagt bra i väldigt många fall men implementering i befintliga hus är oftast kostsam och utrymmeskrävande relativt alternativa system. Kostnader som fastighetsägaren, oavsett om det är en enskild privatbostad eller om det är frågan om ett flerfamiljshus, inte är beredd att investera i.

Problemen med bland annat fukt och mögel i bostäder är numera vida känt och vi ser ofta alarmerande reportage i till exempel TV. För att vi i Sverige ska hinna med och att ha råd att förbättra inomhusklimatet och förlänga livslängden på våra befintliga hus, krävs även alternativa kostnadseffektivare lösningar. Dessutom behöver vi snarare granska det totala miljöavtrycket som systemet skapar under sin livslängd än enbart energianvändningen. ”Cradle to grave” är ett begrepp som här är relevant d.v.s. hur mycket resurser som, i detta fall, ventilationssystemet använder från det att det tillverkas, installeras, under driftsfasen och tills det en dag slängs ut och skrotas (förhoppningsvis återvinns helt eller delvis). Enkla, behovsstyrda system kräver mindre resursåtgång tack vare att de endast har en fläkt som använder ström (i stället för två), har enkelt kanalisationssystem (i stället för dubbelt) vilket inte bara innebär färre meter rör utan det kräver även mindre utrymme i husen (= billigare att bygga eller mindre intrång i det befintliga huset/lägenheten). Det behovsstyrda systemet har dessutom färre filter som skall bytas. Filterbyten skall som bekant (?) oftast bytas ett par-tre gånger per år så den resursanvändningen är på inget sätt försumbar över tid.

De äldre enklare systemen har i sig, i kombination med hur brukaren (de boende) beter sig i sin bostad, ofta brister men mycket av detta tar våra moderna, behovsstyrda system fasta på med sina respektive olika sensorer som mäter just kvaliteten på inomhusluften och anpassar luftväxlingen dynamiskt utifrån behov och inget annat.”