Nyheter

Ny studie: Stora skillnader i radonhalter mellan Kanada och Sverige

En omfattande studie som genomförts vid University of Calgary och publicerats i den vetenskapliga Nature-tidskriften Scientific Reports visar stora skillnader mellan Sverige och Kanada när det gäller radonhalterna i hus byggda år 1980 och senare.

Ett team av arkitekter, radonexperter och cancerforskare har funnit att de genomsnittliga radongasnivåerna i nya hem är 467 procent högre i Kanada än i Sverige. Studien lyfter även fram sambandet mellan lungcancer och höga radonhalter.

I studien använde forskarna AI för att analysera långtidsmätningar från mer än 25 000 kanadensiska och 38 000 svenska bostadshus som byggts sedan andra världskriget. Forskarna valde att jämföra Kanada med Sverige på grund av det likartade klimatet och tillgängliga data som går decennier tillbaka.

Medan svenska fastigheter på 1950-talet hade högre radonhalter jämfört med de som byggdes i Kanada, har situationen förändrats dramatiskt under åren. På 1970–1980-talet hade kanadensiska och svenska fastigheter i stort sett samma radonhalter. Sedan år 1980 har dock radonhalterna stigit i Kanada medan de sjunkit i Sverige. Orsakerna till förändringen är komplexa och inget enskilt beslut eller händelse tycks ansvarigt för att minska eller öka radon i något av länderna. Studien framhåller dock att Sverige har omfattande regler kring ventilation och dessutom arbetat med utförliga metodbeskrivningar för radonmätning.

Värdefull mätstatistik möjliggör jämförelse

– I det här fallet är det självfallet glädjande att Sverige ligger i rätt ände av skalan. Studien visar samtidigt att radonmätning är helt avgörande och det enda sättet att identifiera förhöjda halter av radongas. Att både Sverige och Kanada har omfattande mätstatistik som går decennier bakåt i tiden är givetvis värdefullt och en förutsättning för studien. Den bekräftar också att förhöjda radonhalter kan finnas i både nya och gamla hus. Även om vi har en bättre situation än Kanada är det inte ovanligt med förhöjda radonhalter också i nya svenska hus, kommenterar Tryggve Rönnqvist, radonexpert på Radonova Laboratories och en av rapportens medförfattare.

Samtidigt som studien inte pekar ut någon enskild avgörande faktor är det tydligt att svenska och kanadensiska byggnormer skiljer sig åt. Nya svenska byggnormer får också ett snabbare och bredare genomslag än de i Kanada där införandet av nya normer generellt sett tar längre tid.

– I Sverige är det också noterbart att källare blivit betydligt mindre vanligt i hus från 1980-talet och framåt samtidigt som fjärrvärme blivit allt vanligare. Källarutrymmen är ofta en svag punkt sett till radonhalten och olika uppvärmningsmetoder kan ha effekt på inläckage av radon, fortsätter Tryggve Rönnqvist.

Bekräftar samband mellan lungcancer och exponering för radon

Inandning av radioaktiv radongas är den främsta orsaken till lungcancer hos icke-rökare och beräknas ha orsakat cirka 88 000 kanadensiska lungcancerfall sedan 2001. Lungcancerfrekvensen i Kanada är för närvarande 163 procent högre än i Sverige, trots att rökfrekvensen i stort sett är densamma.

– Med tanke på den 10 till 30 år långa latensperioden för lungcancer, det vill säga tiden mellan exponeringen och upptäckt av cancer är en rimlig förklaring till skillnaden mellan kanadensisk och svensk lungcancerincidens skillnaden i exponering för radon i bostäder, säger doktor Aaron Goodarzi, Canada Research Chair for Radiation Exposure Disease och docent vid Cumming School of Medicine vid University of Calgary. Aaron Goodarzi är också en av medförfattarna till rapporten.

Studien som publicerats på www.nature.com har skrivits av Selim M. Khan, Dustin D. Pearson, Tryggve Rönnqvist, Markus E. Nielsen, Joshua M. Taron och Aaron A. Goodarzi.

Läs hela rapporten här»