Nyheter

Amnesty: ”Sverige behöver en nationell och rättighetsbaserad bostadsstrategi”

Sveriges bostadspolitik måste i mycket högre grad förankras i det folkrättsliga regelverket om rätt till bostad för att bostadsojämlikheten i Sverige ska kunna åtgärdas.

Regeringen, myndigheterna och kommunerna måste ta den internationella kritiken, om att rätten till bostad inte fullt ut respekteras i Sverige, på mycket större allvar.

Det är några av Amnestys slusatser kring Jämlikhetskommissionens betänkande.

– Mycket av det Jämlikhetskommissionen identifierar som problematiskt i Sveriges bostadspolitik, och som över tid lett till stor bostadsojämlikhet och sociala orättvisor, ser vi också som centrala problem som måste åtgärdas. Men vi saknar ett rättighetsperspektiv på frågorna. Bostad är en grundläggande mänsklig rättighet, som Sverige har förbundit sig att skydda och uppfylla för alla som bor här, säger Anna Johansson, tillförordnad generalsekreterare på Amnesty Sverige.

Tillgång till en trygg bostad, en central mänsklig rättighet som gäller alla i ett land oberoende av etnisk tillhörighet, klass och ålder, är helt avgörande för att var och en ska kunna tillgodogöra sig andra rättigheter och för att samhället ska fungera. Att rätten till bostad förverkligas för alla är också nödvändigt för att ett mer jämlikt samhälle ska kunna skapas.

– Sverige har fått svidande kritik från bland andra FN för att bostadskostnaderna och hemlösheten ökar och för att det saknas en trovärdig nationell social bostadspolitik. Jämlikhetskommissionen hade fått större tyngd i sina slutsatser och kunnat utstaka en tydligare väg framåt om den tagit avstamp i denna kritik och FNs principer om hur rätten till bostad ska värnas, säger Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige.

Amnesty instämmer i flera av Jämlikhetskommissionens slutsatser i bostadsfrågan. Bland annat förslagen om att återgå till den målformulering för bostadspolitiken som gällde fram till 2008, att tilläggsdirektiv ska utfärdas till den nu pågående utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning, och att ett lagstadgat krav på hyresgästers möjlighet att välja nivå vid renovering ska införas. Samtidigt menar Amnesty att det är nödvändigt att gå längre än vad kommissionen föreslår.

– Bostadsojämlikheten i Sverige är mycket hög i dag och den strukturella hemlösheten och trångboddheten växer, framförallt bland personer som tillhör redan diskriminerade grupper. För att vända utvecklingen, och för att Sverige ska kunna uppfylla sina internationella skyldigheter, krävs en helhjärtad satsning på bostaden som en mänsklig rättighet snarare än som en vara på en marknad, säger Johanna Westeson

Amnesty menar att Sverige behöver en nationell, ambitiös och rättighetsbaserad bostadsstrategi och att grunden för denna bör läggas genom ett tilläggsdirektiv till den nu pågående utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning.

Regeringen behöver också skyndsamt utforma en nationell hemlöshetsstrategi, baserad på principen om bostad först och med tydliga krav på kommuner och myndigheter att kontinuerligt kartlägga och analysera hemlösheten.

För att alla i Sverige ska få tillgång till en värdig bostad till en rimlig kostnad behöver kravet på affärsmässighet för allmännyttan som gäller sedan 2011 ses över. Sverige bör, såsom ett flertal andra EU-länder redan gjort, definiera allmännyttans tjänster som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse så att allmännyttan kan få statsstöd och drivas utan vinstkrav utan att detta strider mot EU:s konkurrensregler.

– Diskrimineringen av utlandsfödda, etniska minoriteter, unga och äldre är allvarliga hinder i uppfyllandet av rätten till bostad i Sverige. En nationell, rättighetsbaserad bostadsstrategi som utarbetas med aktivt deltagande från de grupper som i dag har svårast att tillgodogöra sig rätten till bostad skulle vara en början. Amnesty ser fram emot en dialog med regeringen framöver och bidrar gärna med våra perspektiv på den här avgörande samhällsfrågan, säger Johanna Westeson.

Bild av annamaria anderson