Nyheter

Fjärrvärmemarknad i förändring

Här kommer ett inlägg från Egain, ett SaaS-teknikföretag inom digital kontroll och energioptimering av bostäder och statliga byggnader om effekttoppar i fjärrvärmen:

”Om vi inleder med det grundläggande. Vad är en så kallad effekttopp och varför uppstår det då och då i fjärrvärmen?

Effekttoppar i fjärrvärmen är en ”topp” i kurvan kan man säga. Den uppstår då energibehovet, det vill säga det som krävs för att värma upp nödvändiga byggnader i vårt samhälle t.ex. bostäder och kontor, är mycket högre än normalt. Då behövs mycket energi under kort tid och det brukar man kalla för en effekttopp, och det inträffar oftast under riktigt kalla dagar under vinterhalvåret.

Hur bestäms kostnaden för effekttoppar?

Effektkostnaden för en byggnad bestäms i regel utifrån byggnadens värmeeffektbehov, antingen momentant eller vid andra givna förutsättningar. De ofta högre energi- och effektkostnaderna under vinterperioden i sin tur uppstår då det kraftigt ökade behovet av energi innebär att energibolagets ordinarie anläggningar inte har tillräcklig kapacitet för att tillgodose behovet. Då tvingas man starta upp spetspannor för att täcka behovet och högre kostnader uppstår för energibolaget, och i förlängningen dess kunder. Debitering för fjärrvärmeanslutna byggnader sker oftast genom en fast årlig avgift och/eller rörlig del baserad på byggnadens individuella effektanvändning. Exakt vad som gäller för enskilda energibolag brukar beskrivas i deras prismodeller.

De senaste åren har det skett stora förändringar i hur energibolagen tar betalt från sina kunder. En utveckling som bland annat lett till att prismodellerna blivit än mer komplexa. Hur har utvecklingen sett ut?

En tydlig förändring som skett är att effektkostnaden blivit en del i debiteringsmodellerna/taxorna men också att effektdelen står för en allt större andel av den totala årskostnaden. Effektkostnaden har framförallt en påverkan för de byggnader där behovet är ojämnt, särskilt om det finns tidpunkter på dygnet där effektbehovet är högt under en kort tid till exempel vid riktigt kalla dygn.

Enligt en undersökning från 20201 så går det att dela upp debiteringsmodellerna på den svenska marknaden i elva huvudkategorier. Varav en del inte tar hänsyn till effekt över huvud taget alternativt baserarar det på energianvändning medan några av modellerna har en sådan upplösning att de direkt går att koppla till byggnadens effektanvändning.

Effekttoppar i fjärrvärmen uppstår ofta under riktigt kalla dagar under vintern då både värme och tappvarmvattenbehovet är som störst.- Viktor Wernersson, Energiexpert på Egain

Den ökade komplexiteten i prismodellerna har lett till att många faktiskt inte vet vad man betalar för. Det kan i sin tur leda till att det är svårt att räkna på investeringar på ett korrekt sätt då man inte har en korrekt uppfattning om kostnadssidan, eller att man helt plötsligt får skyhöga kostnader för uppvärmning som man inte riktigt förstår hur de uppkommit.

Vad skall man då göra om man är osäker på vilken prismodell man själv har och hur den är uppbyggd?

Är du osäker på vilken prismodell som du själv har så skulle jag råda dig att titta på ditt energibolags hemsida, på din faktura eller om du har ett inlogg på energibolagets hemsida, då skall informationen finnas där. Om den inte gör det anser jag att du bör kontakta energibolaget då det idag är viktigt att förstå vad man betalar för. Är man ansvarig på ett fastighetsbolag med fastigheter på flera olika orter så blir det än viktigare då man förmodligen kommer ha olika prismodeller på olika orter vilket ju såklart påverkar både investeringar som löpande kostnader. Är du kund till oss på Egain så hjälper gärna din energiexpert till att undersöka saken.

Om man då vet vilken prismodell man har, vad finns det för möjligheter för att minska sina fjärrvärmekostnader under dygn då effekttoppar uppstår i fjärrvärmen?

-Utöver vanliga åtgärderna som att förbättra byggnadernas U-värde (isolering) och se till att systemen är injusterade, så går det att använda sig av smartare styrning av värmesystemet.  Vår tilläggstjänst Peak Control är en vidareutveckling och tillägg till vår klimatoptimerade styrning. Med hjälp av all den data vi har kring hur byggnader påverkas och reagerar vid olika värmebehov och väderförutsättningar såg vi möjligheten att tillämpa detta för att minska effekttoppar vilket nu är möjligt.

Peak Control drar nytta av den smarta styralgoritmen men istället för att optimera inomhustemperaturen så analyserar den när effekttoppar kan inträffa och jobbar då för att minska dessa med minsta möjliga påverkan på inomhusklimatet.

Peak Control är idag möjligt att applicera på att antal effektdebiteringsmodeller som dygnsmedeleffekt, timmedeleffekt och abonnerad effekt där man alltså på ett intelligent sätt kan förutse när en effekttopp kommer komma och då kan man proaktivt anpassa fjärrvärmeanvändningen i byggnaden för att minska effekten under de timmar då effekttoppen förväntas pågå. Ytterligare ett värde i att göra så är ju såklart att man som fastighetsägare hjälper till att balansera nätet vilket är bra på lång sikt.”