Nyheter

Ett samtal med Tomas Alsmarker om hållbara livsmiljöer

Svensk Fastighetsutveckling fick ett samtal med en av de verkliga profilerna och förgrundsgestalterna inom svenskt träbyggande: Tomas Alsmarker:

En pratstund med Tomas Alsdmarker om träbyggandets betydelse är som att resa in i framtiden. Och det som präglar denna framtidsfärd är på sätt och vis fullt jämförbart med en hisnande tur med Kolmårdens berg- och dalbana Wildfire (också den i träbyggnadsteknik – förstås).

Upp- och nedgångarna i samtalet kan kortfattat beskrivas som euforin eller passionen över den nya byggteknikens mångfacetterade möjligheter – vilket i sin tur har sin motsvarighet i frustrationen över att det går för långsamt och som levereras i uttryck som ”Hur svårt kan det va..?”. Dessutom är allt uttryckt med lundaskånsk dialekt, vilket automatiskt understryker andemeningen.

Och Tomas Alsmarker är i grunden civilingenjör vid Lunds Tekniska Högskola, varit tf professor i träbyggnadskonst, vice VD för Tyréns, VD för Nyréns Arkitektkontor och designchef hos BoKlok.

Fotosyntesen är den nya byggteknikens verkliga motor. Sol, regn och vind är produktionsfaktorer. Norra halvklotets väldiga skogar producerar förnybara och cirkulära komponenter i de nya byggsystemen. Trä är en självklar del av naturens eget kretslopp. De kärnfulla deviserna präglar inledningen av det emellanåt gnistrande intervjusamtalet med Tomas Alsmarker.

Bokstavskombinationer blir FEST

Likt en gammelkommunist (inga jämförelser i övrigt) använder sig Tomas Alsmarker gärna av bokstavskombinationer i sin pedagogiska roll. FEST i Tomas Alsmarkers värld handlar om ”Funktion, Ekonomi, Skönhet och Teknik”, vilket ska förenas i en helhet när vi uppför livsmiljöer, hus och byggnader. FFF står för missionen ” Förenkla, Förbättra och Förnya konsten att bygga i trä.”

När jag försiktigt försöker fokusera på ämnet för intervjun genom att bena upp begreppen kring träbyggande och klimatpåverkan, föreslår jag att vi ska ta utgångspunkten i byggkedjan, eller använda den något slitna klyschan ” från hygge till bygge”.

– Fel, säger Tomas Alsmarker. I byggbranschen har vi allt för ofta ett ”inifrån och ut”-perspektiv. Som om byggandet vore det centrala, målet, när det själva verket är medlet. Nej, vi måste börja i rätt ”P”, i Platsen där människor ska leva sina liv, inte i Produktionsapparaten! Det handlar om att skapa goda livsmiljöer, som innefattar alla hållbarhetens kriterier, ekologi, socialt och ekonomiskt.

Brundlandskommissionens grundfilosofi

Han fortsätter med att citera Brundtlandskommissionen; ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Eller något förkortat: ”Att tillgodose dagens behov utan att äventyra framtida generationers behov”.

– Den utgångspunkten måste förstås omfatta allt det vi som människor vistas i; bostäder, kontor, kommersiella byggnader, sporthallar och fabriksbyggnader – you name it.

Morgondagens samhällsbyggande

När samtalet leder in på mer ”hard-facts” så nämner Tomas Alsmarker en FN-rapport som kom ut 2010, där det konstateras att “cirka 70 procent av alla växthusgaser i en genomsnittlig stad är direkt relaterat till samhällsbyggande. Att minimera dessa växthusgaser, att kraftigt reducera nyttjandet av jordens resurser, kommer att kräva radikala förändringar i hur morgondagens samhällen planeras, utformas, byggs och används”.

– Vi måste därför bära med oss det faktum att vi redan har överskridit klimat- och resurskontot. Det räcker inte med att bli klimatneutral Samhällsbyggnadssektorn måste bli klimatpositiv! Vi har en skuld att betala tillbaka,

Det vackra är hållbart

Den evigt uttjatade materialkampen mellan trä, stål och betong måste avlösas av en mer fruktbar diskussion om vilka byggsystem som används. Och de byggsystemen ska vara utformade utifrån de livsmiljöer vi vill åstadkomma. Dagens fragmenterade byggprocesser är inte svaret.

– I den byggprocessen uppfinner vi hjulet om och om igen. Fokus måste förflyttas från det enskilda projektet till en överordnad industriell designprocess, där det enskilda projektet är en del i en kontinuerlig utveckling. Det handlar om en omsorgsfull process där varje projekt bidrar till att successivt reducera nyttjandet av jordens resurser och minska utsläppen av växthusgaser.

– Steget från projektfokus till en kontinuerlig utvecklingsprocess är i sig en radikal förändring. En industriell designprocess innebär även en radikal förändring i hur vi arbetar och hur vi måste organisera våra verksamheter.

Vi avslutar samtalet genom att tala om träbyggandets estetik och skönhet. Väldigt många tycker spontant att ”trä är vackert och skönt att omge sig med”. Men vad har estetik egentligen för praktisk betydelse?

– Det är utan tvekan en mycket underskattad och tvärtom en helt avgörande dimension när vi utformar framtidens samhällen; Vi måste till att börja med våga prata om det vackra! Det vackra är hållbart! Motsatsen är – just motsatsen.