Nyheter

Nya sätt att utforma och använda byggnader, parker och torg i pandemins spår

Arkitekter, fastighetsägare, politiker och stadsplanerare har i pandemins spår börjat söka nya sätt att utforma och använda byggnader, gator, parker och torg. Platser som också kan fungera bra när faran väl är över. Människor vill umgås på riktigt igen. Saknaden växer efter IRL-möten. 

Det menar Annika Bromesson på företaget Neuroarkitektur Sverige AB:

– Vi behöver bekräftelse på att vi hör till. Det är en överlevnadsinstinkt från savannen – den som uteslöts ur gruppen blev ett lätt byte. Därför blir vi illa berörda när vi känner att vi inte riktigt är med, säger Annika Brommesson.

– I dessa tider av påbjuden social distansering, när vi inte har möjlighet att träffas på det sätt vi är vana vid, kan vi lätt glida in i en känsla av brist på gemenskap och sammanhang. När vi känner att vi inte riktigt hör till, går våra urgamla larmsystem igång och vi känner obehag och stress, fortsätter hon.

Stressen gör att vi tappar arbetsglädje och kreativitet

– Pandemin har för många människor lett till en känsla av social svält. Saknaden växer efter IRL-möten, småpratet, skratten vid kaffemaskinen, det spontana idéutbytet med kollegor, att träffa barnbarn eller vänner, framhåller Annika Brommesson.

Ödsliga städer med stängda kontor, butiker som slår igen på grund av bristande kundunderlag och restriktioner som lämnar teatersalonger och biografer tomma ger inte den stimulans som människor behöver.

– För att få tillbaka möjligheterna till fungerande mänskliga relationer behöver vi hitta och skapa trivsamma och funktionella platser där det är enkelt och tryggt att träffas och arbeta med smittsäker distans, säger hon. Det möjliggör framgång i alla perspektiv. 

– Just nu finns momentum. Idéer som legat och bubblat börjar få syre. De finns en djup och bred, men hittills till stora delar förbisedd kunskap om hur platser ska utformas för att ge bästa möjligheter till ett gott liv. Nu gäller det att idéerna kommer till praktisk användning, säger hon.

Till sist framhåller hon att god platsutformning inte handlar om stil och trend. Bakom det man tycker om finns det mycket djupare känslomässiga faktorer.

Varför tycker vi om en plats?

– Vi gillar platser som signalerar lugn och ro men som också väcker lust och nyfikenhet och ger möjlighet att göra det vi tycker om. En bra plats erbjuder ett meningsfullt sammanhang. Där finns skydd, överblick och möjlighet att ta en paus. Platsen ska vara varierad och ha detaljer i ögonhöjd så att det är lätt att orientera sig. Den ska ge stimulans för sinnena, väcka nyfikenhet men inte skrämma. Då blir det en plats där människor känner sig trygga och vågar växla några vänliga ord och möta varandras blickar.

Vad är Neuroarkitektur?

Neuroarkitektur är praktiskt tillämpbar arkitektur, baserad på teori och praktik inom tvärvetenskapliga forskningsområden som t.ex. miljöpsykologi, neurovetenskap, arkitektur och design.

Neuroarkitektur.nu arbetar med design thinking-metoder som lägger grunden för all gestaltning av användbara och hjärnberikande miljöer där den mänskliga upplevelsen är betydelsefull, kort och gott, kunskap om vad som skapar värde, utveckling och levande livsmiljöer för människors välbefinnande.

Annika Brommesson är arkitekt SAR/MSA, med specialkompetens inom miljöpsykologi och placemaking-processer.